torsdag 24 januari 2008

Stockholm, del 1

Idag fick jag ett sms av U. Han har fått jobb i Stockholm. På riktigt. Eller tja, ett vikariat på 6 månader, men ändå. Med en riktig lön.

Så vad ska jag göra nu?


Självklart fick jag en glädjeattack, äntligen, äntligen och ännu mera äntligen. Som jag har tjatat om att man inte kan bo här hela livet. Som han har avskytt sitt jobb här. Och som att äntligen ha anknytning till staden där all onödig lyx existerar i mängder. I alla jämfört med Furusjö. Här har vi inte ens en bokbuss vad jag vet.

Men jag då? har ju för inte allt för längesedan lämnat Göteborg eftersom att jag avskyr distansförhållanden. Eftersom att jag inte kan sova på natten utan U. Eftersom jag vill vara med honom på kvällen, på natten och på morgonen. I Göteborg hade jag ett liv. När jag väntade på honom under veckorna kunde jag umgås med vänner, shoppa och rulla runt farmor. Nu blir jag plötsligt ensam i skogen. Tur att det snart är vår och finns massor att göra i trädgården....om vi bor kvar.....för annars är ju inte ens det vidare kul....

Så kanske borde även jag söka jobb i Stockholm.....????.......menjag älskar ju mina elever här....och mitt spa.....och min bil....

Kan man ta med eleverna och stugan tro? Och vågar vi både lämna allt här när han bara har ett vikariat?


?????????

?????????????????????????

Men ändå bubblar jag av lycka och olycka.....Stockholm verkade vara så mycket roligare när det var en dröm.....nu känner jag mig underlig....vill......men vår stuga.....

???????????????????????????????

3 kommentarer:

Spaceflowerblue sa...

Svårt beslut! Lämna det man trivs med, nu har ni ju rotat er lite där ute i skogen. Blir längre bort till södra delen av landet. Samtidigt är det ju skojigt att testa nått nytt, o ni är ju tillsammans hela tiden. Kanske vänta o se om det blir fast jobb? Men men hur länge ska man egentligen vänta på nåt?

LenaL sa...

Ack ett sånt dilemma! Men visst är det mest kul, i alla fall på lite sikt? Vi får väl utgå ifrån att det blir nåt fast, det verkar ju inte helt kört, om jag förstått saken rätt. Men klart att det blir ett tradigt mellanspel med distansförhållande igen. Förhoppningsvis går tiden fort och du kan drömma dej bort i kommande shoppingorgier mellan religions- och svenskavarven. Och tänk så praktiskt att inte bli störd medan du läser! Ok, en klen tröst, jag vet, men ändå en liten en.
Jättekram!

Lilla jag sa...

Ett stort grattis till Ulf! Men klart att det blir jobbigt ett tag. Fast än så länge behöver du nog inte fundera på flytt. Vi vet ju inte alls hur saker och ting kommer att utveckla sig i Stockholm. Blir det jobbigt under våren får väl jag försöka underhålla dig :)