Mjölken var framme

Imorse var första dagen sedan jag började jobba efter semestern som jag fick gå upp på vanlig tid. Vanlig tid är 06.10. Under ungefär tre månader har det inte varit vanlig tid. Det har antigen varit "alldeles för tidigt" eller "mitt i natten". Nu var jag dock tvungen att slita upp mig och försöka komma iordning. Det börkade faktiskt riktigt hyfsat. Hämtade tidningen, drack kaffe och lyckades hitta en artikel som jag tänkte använda i undervisningen.

På något sätt släpade jag iväg mig till jobbet och hade en ganska intensiv lektion. Mitt på dagen fick jag ett meddelande från U som var hemma och myste. Han undrade om jag hade varit trött på morgonen. " Tv´n var på, mjölken var kvarglömd framme och tidningen du skulle ta med var kvar". Fan tänkte jag, där brast planeringen för nästa lekrion, och jag fick snabbt improvisera en halvdan grammatikgenomgång. " Verb är saker som vi göra, tillexempel se och höra". Eleverna älskar grammatik, det är riktig skola det. Jag snurrade mest runt och eleverna hade makten. Men jag tror vi hade det ganska kul. När jag skulle lära dem utropsord, interjektioner, typ "ja!" och "Fy", undrade en kille, helt seriöst om det var ett låneord från 50 cent. Är man burundier och inte kan engelska och inte kan svenska så bra kan faktiskt orden påminna om varandra. Men jag var trött och grät av skratt. Inte underligt att de inte gett mig respekt när jag väst "fy" åt dem lite då och då. Resten av dagen gick jag surt runt och ropade "Fy fti cent" åt dem. Några få förstod min humor, andra trodde nog mest jag var galen. Men jag är van, en av mina roligaste elever började slåss med en domare på en fotbollsmatch igår. Polisen kom tydligen och stackarn fick rött kort. Jag retade honom lite för det också. Saken är det att han är så liten och spinkig så han varken ser eller kan slå någon på riktigt. Man han förstår inte det. Han blev djupt förvånad förra terminen, när han försökte bråka med en annan kille, och jag resolut lyfte upp honom bakifrån och bar iväg med honom. Nu har han respekt för mig. Han förstår fortfarande inte att det är han som är lätt utan brukar då och då skryta för sina vänner om att jag är stark. Hehe...på något sätt vet jag inte om jag ska ta det som en komplimang elle rinte. Han ser det nog så, han tycker om mig. Det var han som ringde under sommaren och ville att skolan skulle starta tidigare.

Min chef har fått cancer och det är jobbigt. Jag har tänkt på henne masor idag och jag sörjer verkligen. Hon kommer säkert bli bra, men det kommer ändå vara en jobbig tid. Varför får folk så mycket sjukdomar? Det är inte rättvist! Dessutom gillar jag henne. Även om hon har sina sidor, hon har många, så är hon kanske den bästa chef jag haft. Hon är bestämd och vet vad hon vill. Jag uppskattar de egenskaperna tusen gånger mer än en velpotta som inte vågar vare sig besluta eller bestämma något. Haft nog av dem på ABF. Att vi ionte kan bota fler sjukdomar i vår tid, sjukdomar som har funnits så länge,,,borde verkligen investera i forskning kring detta istället för att lägga pengar på fåniga Muhammedhundar. Det var just den artikeln jag skulle diekuterat med eleverna, som jag glömde hemma. Och allt är tillbaka där jag började.