70-tals feber

Syrran ska ha nyårsfest med 1978-års tema. Jag föddes då. Det betyder att jag fyller 30 år i år. Hilfe!!!! Men inte nog med det. Vi ska klä ut oss till äkta 70-talister. Eller snarare 50-talister, för skulle vi klä ut oss till 70-talister skulle vi ha gröna sparkdräkter och rejäla regnställ i bävernylon.

Nu springer syrran och svärpojkvännen runt och jagar kläder i föräldrarnas garderob. Syrran hittade finfina stövlar, svärpojkvännen en skjorta. Jag ingenting. I värsta fall får jag väl ha rosa mysdress. Det hade jag 78, så ingen kan klaga över att det inte är äkta. Bara x-gånger större storlek.

De senaste dagarna har jag bara lekt med datorn och min ipod. När jag var liten önskade jag mig en docka varje jul. För att ha något att göra under julhelgen hos mormor. Det var alltid långtråkigt där, och dockan räddade situationen. Nu kan man väl säga att min ipod haft samma funktion. Mindre att klä på och av, mer att trycka på och skryta om.

Juldagen

Oh!

Nu är glada julen slut. För mig i alla fall.

Alla( nästan) julklappar är upprivna, alla förväntningar över och alltihop hoppackat i papperspåsar som antagligen är hemma i stugan igen.

Medan jag är i Halmstad och har lite småtråkigt. U har precis åkt hem till stugan och lämnat mig ensam med släkten.

Så vad har då hänt senaste evigheten?

Sista veckan i skolan var hektisk, eleverna lämnade dinglande örhängen i drivor ( två par) till mig( why?) och på det stora jullotteriet vann jag ett par rejäla trädgårdshandskar till U och en sax med tio års garanti till mig. Hurray!

Sen kom K på besök. Gammal barndomskompis sen evigheter tillbaka. Vi pratade två dygn. Skvallrade, filosoferade, och tjatade. Sen åkte hon hem.

U och jag åkte till A6 och stressköpte sista klapparna, slog in dem hemma och andades ut.

Dan före dag åkte vi till Halmstad. Lugn kväll utan krångligheter, och sen var det julafton. Fick julstrumpa som bestod av två påsar bilar, godisbilar. Hade mamma också varit på varuhus och stressköpt paket månn tro? Dagen flöt fram och sen fick jag vara tomte och jag fick följande julklappar. Här följer en lista:

Kanin som heter Alphaville och nästan kan vifta med öronen och läsa sagor. Om man jobbar lite med inlärningen, för igår var den mest inte lila. Jag har längtat efter honom i evigheter.

Ipod, som ska uppgraderas till lyxigare modell. Toppen!

Parfym som jag längtat efter i massa år. Nu luktar jag nytvätt.

Tofflor, nästan samma som jag själv köpte, men med praktisk sula.

Erasure dvd. Riktigt bra!

Lite bilgrejer som jag inte förstår.

Bok.

Samedockor

Fotoalbum.

Vas.

Halsband( oanvändbart)

Salt och pepparkar.

Vas

Kamerastativ

Choklad

Nu ska jag fördriva tre dagar här, flera dagar i Gbg. Sen är det Klubben den 29/12 och sen nyår. Jag kommer inte hem på evigheter, ska vara gäst till den 1/1. Blä. Längtar hem till min nya kanin och till U. Men just nu mest efter kaninen. Även om U har börjat läsa godnattsaga. Lyckas inte kaninen så får U rycka in. Han kanske kan lära den medan jag är borta?

Små och stora problem

Idag fick en kollega veta att kollegans mamma har cancer. Mamman är inte vidare gammal, och har dessutom haft det tufft tidigare. K fick givetvis en chock, och mådde fruktansvärt. Prognosen ser dessutom riktigt dyster ut.

För mig kändes det underligt. K har utåt sett ett så fint och bra liv. Såg jag K på stan skulle jag aldrig förstå hur mycket smärta som fanns under ytan. Skulle istället avundas ett till synes perfekt liv. Så lite man vet.

Samtidigt grämde jag mig över tre hemska elever. De går inte i min klass, mina elever är bra! Men jag råkade ha en lektion med deras klass. Trion dyker upp 45 minuter in på lektionen, som för övrigt bara är en timme lång. De flinar, småpratar och säger inte ursäkta. Jag blir tjurig och frågar varför de är sena. De hävdar att en kollega hade varit med dem, och att kollegan sagt att det var ok att de kom försent. Jag trodde inte på dem, ringde kollegan, och givetvis hade det inte varit ok.

Så jag kör ut dem ur klassrummet, arg, dels eftersom att de kom sent, men mest för att de ljög.

Vad gör då dessa tre? Jo, de springer till rektorn och säger att jag slängde ut dem utan anledning. Smart rektor kontaktar kollegan, och han är på min sida, förklarar att de ljugit och att jag hade all rätt att vara sur. Skön upplösning, men ändå, trista elever.
Skönt också, för mig gamla chef hade bara trott på elevernas version.

Men dagens fråga är.
Borde det inte vara läraren som springer till rektorn pga ljugande elever, och inte ljugande elever som springer och ljuger ytterligare för rektorn? Vart är skolan på väg?

Och slutsatsen?

Är detta över huvud taget något att oroa sig för eller ens fundera på, när livet kan ha så mycket större saker som skapar problem? Så länge alla nära och kära mår bra, har man det faktiskt helt ok!

Konsten att undvika

Idag var jag och shoppade loss på ICA i Mullsjö. En ganska stor ICA butik, som jag föredrar att gå till framför den mindre varianten i Habo ( som dessutom fuskade med köttfärsen).

När jag gick och strosade på ICA i godan ro, och funderade över dvd-rean, såg jag en bekant. En sån där bekant som man känner, men inte riktigt orkar hälsa på. Därför att man inte vet vad man skulle säga. Och i värsta fall skulle man lova varandra att "höras" vilket ingen av oss egentligen vill. Och sen skulle det bli ännu pinsammare nästa gång vi sågs, eftersom fortfarande ingen av oss hade ringt.

Så när jag spanade in henne vid fruktvågen, slanka jag tillbaka mot juldekorationerna, och hängde där ett bra tag. Det ledde till att jag i ren desperation köpte en ganska söt "snöflinga" med 62 småljus, att hänga i fönstret. Nu hänger den där. Tjohej!

Mulberry

Eftersom att jag inte kunde låta bli att skryta om min nya Mulberryväska i förra inlägget, få jag nog förklara mig lite.

Mulberry väskor är fasansfullt överdrivet groteskt svindyra. Men de är också fantastiskt underbart härligt unikt perfekta.

Det är därför jag behöver dem. Och inte kan sluta sukta efter dem. Priset gör dem avlägsna, utseendet får habegäret att skrika.

Jag är dock "halvaprisets" drottning. Är det något jag kan, är det att springa på reor. Då därför har jag stolt tre M väskor, som jag shoppat till halva priset. Fortfarande, svindyra, men lite mer som en Spanienresa( till skillnad från fullpriset, då kommer du två veckor till Thailand).

Det som är fint med Mulberryväskorna är att de är hållbara. Men jag är en slarver,och av olika anledningar lyckas jag ändå ha sönder dem. Kanske för att jag släpar runt på någon av dem varje dag?

Det trevliga med lyxshopping är lyxgaranti. Går det sönder, får du nytt! Min minsta väska hade spruckit lite i ena sömmen. Jag gick med syrran i släptåg till affären, de villa ha kvitto, för att jag skulle få en ny. Jag tvingade stackars U åka hem från jobbet för att leta kvittonummer. Inget kvitto hittades, fast han letade i säkert en halvtimme. ja, jag ÄR slarvig. Men snälla Mulberry, bytte min väska ändå! Till en något fräschare modell än den jag hade! Hurra!

Hurra!

Förövrigt undrar jag varför inte helgen är här nu? Är så trött så jag tycker det borde vara fredag. När jag kommer på att det bara är måndag, morgon, dessutom, ryser jag, blundar, och hoppas på att jag snart ska vakna upp ur transen och det är lördag morgon istället.

Äntligen hemma

Puh!
När man väl vant sig vid skogslivets tysta lunk, blir man lätt stressad och vansinnigt trött när man tillbringar några dagar i Storstan.

Klassresan gick bra, eleverna och jag shoppade loss något fruktansvärt på Gekås. Även om jag plockade bort massa onödor i slutet, fick jag ändå mindre glatt pröjsa 2000kr. Nu är det bara att hålla tummarna för att kläderna håller till nästa tur, kanske om ett halvår eller så. Nej, Gekåskläder är varken snygga eller sköna, men de är fasligt billiga, och till en splitt ny Mulberryväska så försvinner snabbt alla blickar från den urblekta toppen till den supersnygga väskan!

Liseberg gick fort och det var väl som vanligt. Jag stannade kvar när bussen åkte hem, och då var jag dödstrött. Snälla svärpojkvännen +syrran hämtade mig, och väl hemma hos dem slocknade jag direkt.

Fredag var famordag. På ålderdomshemmet uppträdde en musikgrupp och det närliggande dagistet var ditbjudet. Så det var fullt liv. Farmor var överlycklig. Jag slapp dessutom vara där själv, en halvsläkting och jag hade bestämt träff utanför, så R och jag höll igång farmor flera timmar. Så bra för samvetet att "gjort" farmor med reda.

Är det bara jag, eller är det många som prickar av trevliga saker man gör på en intern snällhetslista?

Shoppade loss massa julklappar till U. En av dem är vit, röd och grön.

Festen på Lördagen var härlig. Träffade alla gamla ABF are igen. Festen var till för folk som jobbat på ABF, förr och nu. Efter fyra år i bygget, kändes allt så naturligt, så efter festen skulle jag kunnat gå upp för berget, hem till fjällgatan, och gått till ABF och jobbat på måndag. Alla var sig ganska lika. Även jag antar jag.

Vad händer på ett år? Vad har hänt med mig under sista året? En tenta rikare:-)

Suck och stön

Det är redan mörkt ute, och klockan är bara halv tre! Helt otroligt! Enda gången då man vill att det ska vara mörkt är antingen i väntan på Tomten( självklart kan inga klappar delas ut i dagsljus)eller när man är på utomhuskonsert och vill ha mysstämning.
Nu är det både mörkt och regnigt. Både inne och ute.
Kollega A är sjuk, så vi kommer vara en kort på klassresan imorgon. Sådär kul. Att dessutom behöva köa i regn in till Gekås imorgon känns ännu mindre lockande, med 60 nervösa blöta elever bakom sig.

Idag hade vi prov och alla fuskade. De tror inte att jag är smart nog att se deras fusk. Men jag ser allt. Jag försöker lära dem att alla fuskar lite, men det viktiga med fusk är att ingen märker tilltaget. Ska man fuska, ska det göras snyggt!
De fuskar fult. Pratar exempelvis högt i klassrummet, skickar lappar och skickar sms. Jag skriver FUSK med stora röda bokstäver på fuskarnas prov. Effektivt och färgglatt. Bra i en mörk omgivning.

Nyhet?

Jag är både trött och väldigt irriterad. Kanske beror det på att eleverna var alldelles stimmiga idag( prov imorgon, klassresa övermorgon) eller för att jag tjuvlussnade på några kollegor.

Jag ska förklara situationen.
Många av våra elever är väldigt fattiga och ensamma. De kommer från familjer som har en futtig ekonomi och ingen lyx som bil eller körkort. Därför har vi valt att ta dem på en klassresa till Gekås och sedan Liseberg, på samma dag!
Dels för att de ska få köpa lite billiga fynd, dels för att de ska få se sann svensk kulturshopping, och Liseberg för att det är så underbart vackert.

Tillbaka till mitt humör, nu hörde jag för en stund sedan en bunt kollegor prata i ett annat rum, de trodde nog inte att jag var här. De snackade så förbaskat mycket skit om vårt arbetslag " Hur vi åker och julshoppar för skattebetalarnas pengar!" Allt byggde på hur vi skulle frossa i roligheter och lyx medan de stackarna fick slita med vanliga lektioner.

Ska de säga som har Kick off med sina klasser varje år, åker och rider, paddlar och stannar över natten. Många andra klasser får även utbyte med andra länder, och kommer till Tyskland och andra EU vänliga länder. Våra elever får väldigt lite, om än inget av detta.

Som jag skrivit tidigare så bävar jag får vår resa. Det kommer bli en enormt lång dag, och det vore underligt om inget smärre missöde inträffade. Så, nej, någon mysig trevlig julshopping räknar jag då inte att det blir för min del.

Varför den ständiga avundsjukan?
.................................
Lika sur blev jag nästan när jag läste inslaget på Aftonbladet om den rödhåriga killen, som nu fått sparken. Jag blir så trött på Sverige ibland. Allt ska tjatas och gnällas om. Antingen får man ha en tydlig plan, en dresscode, för vad vårdad klädsel innebär, eller så får man acceptera folk som de ser ut.

Som jag skrev tidigare så finns dessa koder precis överallt. Så det så.
....................................

En annan underlig sak jag funderade på när jag läste blaskan ovan, var den där gamla nyheten om barnen som hade blivit förväxlade på BB, i Tjeckien. Två barn blev förväxlade, och hamnade hos respektives föräldrar. Först när barnen började få underliga hårfärger( rött, fast mer orange än rubin:-), väcktes föräldrarnas förundran, de kontaktade BB, gjorde DNA, och det visade sig att fel föräldrar hade fått fel barn. Nu ska de byta unge med varandra, efter nästan ett år.

När jag var liten drömde jag om att jag var en förbytt flicka( ven gjorde inte det??), och önskde att mina riktiga föräldrar var rika och mycket mycket snällare.
Sakenär nu det att när jag kollar på korten av paren med barnen, ser familjerna väldigt lika ut. Det var aldrig något jag äns hade kunnat drömma om, att jag var förxäxlad, men att mig egentliga familj var identisk med den jag redan bodde hos.

Därför är väl drömmar drömmar.

Graaa!

Jag blir så fruktansvärt jävla förbannad! Hur är det möjligt att Sverige slarvar bort barn efter barn, som är ensamkommande från Kina? Hur?

Hur kan det vara ok, att man placerar dem så att de fritt kan röra sig, och på så sätt försvinna till sexindustrin eller barnarbete? Varför, kan man inte heltidsanställa en säkerhetsvakt? Det är ju barn!

Psykfall kan man omhänderta med våld "för deras egen säkerhets skull". Varför kan man inte göra ett passande arrangemang för dessa stackars barn? Jag blir så fruktansvärt ilsken och ledsen.

Att barnen ska kunna röra sig fritt är ett dåligt argument. Nej, man kan inte låsa in dem, men jo, man kan hålla dem under ständig uppsikt. Hur svårt kan det bli? Eftersom barnen generellt försvinner efter bara några dagar, behöver det inte bli vidare dyrt. När man väl fått tag på galningarna som ska lotsa dem vidare, kan man nog komma åt värsta härvan, och rädda massa fler barn, som har hamnat i andra länder.

Nej, även om jag anstränger mig kan jag inte förstå hur Sverige kan tappa bort barnen. Inte om man inte vill.

Helene vs Sara

Jag måste säga att jag känner mig lite lugnare inför veckoslutets strapatser. Ingen aning varför, det känns bättre helt enkelt. Kanske för att jag insett att det bara är att bita i det sura äpplet? Eller för att jag har världens sötaste elever?

Vad sägs om följande kärleksdikt från elev A? "Jag skrev den här till dig" sa han när han överlämnade den, och såg jättegenerad ut. Sen ville han ha tillbaka den och slita sönder den. När jag sa att den var superfin sken han som en sol och erbjöd sig därefter att han kunde bli min personliga bodyguard. Undrar just om personen i fråga har sett på en viss film???

Jag förklarade att man antagligen inte behöver bodyguards i Furusjö. Å andra sidan finns det ju idioter, som Åmselemördaren överallt, så vem vet? Å tredje sidan minns jag att U inte hade så mycket emot tanken på att ha en söt 17-årig tjej här , men jag undrar just om han är lika sugen på en jämnårig "bodyguard" som vaktar mig. Kan bli knepigt.


Helene vs Sara förblir hans hemlighet.

Tredje idag!

Är Sahara Hotnights bättre än Dia Psalma?
Är Brick & Lace bätre än Alphaville?
Är Rednexs bättre än Depech Mode?

Krönikören Jenny Seth skriver att musiken på landsortsklubbarna har blivit bättre. Ke? Bättre än vad?


Nä, tänkte väl det. Det var bättre förr. Mycket mycket mycket bättre. Fast fan vad skönt det är att ha en alldeles egen klubb där jag kan spela mina alldeles egna favoriter. Haha, det har nog inte ms Seth!
Varmt välkomna till Joinourclub den 29/12 på Henriksberg, i Göteborg! Önska en låt här, och jag lovar att överväga att spela den.
http://www.joinourclub.tk/

Julskyltning i City

Jajamensan!

Idag är det julskyltning i Jönköping City! Man ur huse, jalla, jalla!

Japp, alla var där, trängsel, glögg och frälsningsarmens musikkår. Precis som det ska vara!
Vi shoppade loss i form av en gigantisk espressomaskin, små plastkristaller att hänga i våra nakna träd samt fika bestående av amerikanska pannkakor o glass. Mums!

Och julklappshysterin börjar mala i mitt huvud. Jag har present till svärföräldrarna, mamma, pappa, syrran. Stop. Illa illa, saknas till en bunt folk och fä. Läste om Katie Jordan som förstorade brösten för att behaga sin man Peter André. Tror att U skulle bli besviken om förstorade bröst på mig var allt han fick...( hoppas jag verkligen).

Det här med arrangemang i Jönköping lyckas faktiskt. Julskyltning, marknadsdagar, folkfester, alla är verkligen där. Så även om jag ofta är kritisk mot min nya stad, dessa folkfester rockar faktiskt på bättre än vad de gör i gamla Gbg. Där är varje dag en fest. Och då uppskattar man inte vad man har. Som solen i Afrika, typ.

Idag har vi även tömt vårt spa på fyra månades plaskvatten, och jobbar tappert med att fylla på nytt fräscht vatten. Skynda fynd alla gäster! Vi bjuder på glögg och pepparkaka!
Jag har också satt upp årets julbelysning, samma tema som föra året, "färg".

"Jättekul, en annan gång"

Nästa helg vankas Göteborg. Min stad. Där mitt liv finns. Men nu börjar jag tveka, allt känns jobbigt, och stugan i skogen väldigt hemtrevlig.

Ja, tanken är ner resa på torsdag, först Ullared med eleverna, sen "Jul på Liseberg", också med elever. Sen är jag fri som en fågel från torsdag kväll. Och skulle kunna stanna kvar i Götet fram till söndag. Dessutom ska gamla jobbet (också i Gbg ) ha en fest för gamla (och nya) medarbetare på lördag, så det är synnerligen en bra helg att stanna kvar på. Att ha tid, hela fredag och halva lördag att skutta runt med syrran och "göra" Göteborg, är ju toppen!

Har dessutom inte varit nere och firat farmor på hennes 90-årsdag än, så det måste, verkligen måste också klämmas in.

Japp, finfint men plötsligt så: ångest, ångest,

Ja, i teorin perfekt men när det börjar närma sig börjar kvalen komma.


Här följer en lättläst lista på min ångest.

1. Tänk om jag inte kan shoppa loss på Gekås, nu när jag måste släpa det genom halva Gbg, och inte bara snällt slänga in det i bilen?( Nä, syrran har ingen bil, så vi får spårvagna oss fram).

2. Tänk om syrran har fullt upp och jag blir väldigt ensam?

3. Tänk om jag får jätte ont i fötterna? Vilka skor ska jag ta med?

4. Tänk om ingen vill prata med mig på festen och jag blir helt själv?

5. Tänk om jag blir alldeles trött och tråkig hela helgen. Är ju vad vid skogens lugn.

6. Tänk om, tänk om.

Ja, vet att jag förefaller löjlig. Ja, jag vet att folk kommer prata med mig och att syrran kommer ta han om mig. Men tänk om! Jag vet att jag faktiskt inte behöver shoppa som en galning.

Dessutom känner jag mig trött( just nu) och allmänt ( som vanligt) negativ. När jag förklarade detta för U sa han något jättesmart. Han menade att han precis som jag, tycker sakner är superkul när de ligger långt fram i tiden. Men ju mer de börjar närma sig, desto mer börjar man tveka, och skulle vilja skjuta fram det ännu mer.

Han sa " Jättekul, en annan gång"

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
För övrigt, varför får kändisar bara uppmärksamhet när de är skandalklassade? Företag och kändisar mår bra av all form av uppmärksamhet, positiv som negativ. Söta flickor, lärare exempelvis, ska bara vara tysta och snälla. Jag kommer aldrig bli tyst och snäll.

Somliga lyckas

Om jag har en stor talang, så är det att kläcka fram idéer och på ingen stund alls hitta lösningar på olika problem.

Det är därför jag är en så bra lärare. Behöver inte lägga tusentals timmar på petnoga planering. Behöver inte ton av stenciler (väldigt förlegat ord, inte använder någon idag stenciler, men skit samma) eller läroböcker. Jag komponerar snabbt som blixten ihop mina lektioner, och hyfsat ofta håller dem en riktigt bra kvalité. När mina kollegor sitter med huvudet försjunkna och ser blodögda ut, surfar jag på facebook och njuter av illusionen av frihet.

Vilket fall, ja, jag är bra på lösningar. När det inte gäller saker som spelar någon roll. Mitt liv exempelvis.

Jag drömmer om att starta företaget med stort F ( tro mig, har flera riktigt bra funderingar), jag drömmer om att publicera en liten skönlitterär bok eller komponera ihop en superhit som kommer få alla mina musikervänner att tapp hakan.

Men vad gör jag? Spelar Tetris! FY!

Ja, sen blir jag grymt irriterad på folk som jag egentligen anser vara sämre än jag på diverse saker, som som lyckas bättre än jag. Facebook är en fälla, allt som jag i massa år föreställt mig om fd vänner, stämmer inte, de har små lyckliga liv, och bor i större stugor än jag! Avundsjuk!

Men väst är det med nollor, som man skrattar åt. I verkligheten och på Tv. Som plötsligt lyckas, och får vad de vill ha. Varför de och inte jag?( Fortfarande sabla avis). Som Emma Andersson. Blåst brud som ny bor i finhus med pengar och lyx. Why?

Varför kan inte jag fixa till mitt liv så jag får lite extra lull-lull att leka med?

Så helt grått

Kan världen verkligen vara så väldigt grå som den var idag?
Det går verkligen inte att uppbringa inspiration eller lust när regnet bara öser ner, det är helmulet och slaskigt av gammal snö överallt.
Så vad göra? IKEA!

Ja, dels skulle jag till att klaga på min fortfarande icke funderande mobil. Ni som inte följer mitt liv, kan jag uppdatera er om att bluetoothen var söner tidigare, lämnade in den på lagning hos "tre" men fick tillbaka den i samma trasiga skicka som tidigare. Nu måste jag alltså in med den igen.

Så, vi åkte till A6 och "tre butiken". Nähänä, inge lånetelefon, så med andra ord, kunde inte lämna den i dag heller. Nu börjar jag bli riktigt less på Tre och deras dåliga service. Skulle liksom nu önska att jag hade en miljon läsare som kunde hjälpa mig i ett gigantiskt protesttåg. Jag menar, vad är det för verkstad de har egentligen, tar in min telefon, fixar inte felet, och lämnar tillbaka den som om jag inte skulle upptäcka det. Det blir ju bara merjobb för mig, och aldrig aldrig ska jag skaffa en tre telefon igen. Sugen på nya Iphone. Ja, en Iphone ska jag skaffa mig i julklapp. Kosta vad det kosta vill!


Vidare till IKEA. Hittade bara lite småskräp och ytterligare ett par vita krukor.

Körde hem i regnet och la oss och sov en timme. Det var så grått, grått grått så inget annat gick att göra. Vaknade vid fyra. Då var det inte längre grått!!! HURRA!
Det var Mörkgrått.

FRÅN
GRÅTT


TILL MÖRKGRÅTT

Vart tog tiden vägen?

En helledig fredag, som jag lyckas schabbla bort helt.

Dagen började på vårdcentralen. Läkaren pratade danska, och vi hade minst sagt lite kommunikationsproblem.
Slutsats: Jag förstår folk som bryter gravt på arabiska, samt har ett ordförråd som en papegoja. Men danska är hopplöst för mig. ( Men jag fick de piller jag ville, och jag känner mig lite bättre nu. Dock var detta resultatet av "recept via internet". Misstänker att man måste vara äkta inföding som vårdcentralen känner innan och utan för att det ska fungera. Fast ärligt talat, tycke att det är så det ska vara. Frågan är bara om dessa bohemer förstår vad internet är?)

Vidare skulle jag diska. Lyckades plaska ner mina kläder totalt. Orkade dock inte byta om, så jag gick och surade samt småfrös bra länge med, kall vid midjan samt underdelen av tröjan.
Slutsats: Om jag ska renovera ett kök någongång, ska jag mäta diskbänken pedantnoga, så jag slipper detta eviga byxvätande.( Jodå, U lider av samma syndrom och får oxå byta kläder efter disk)

Kollade runt på Aftonbladet och läste än en gång om den rödhåriga killen som fått sparken. Det som gång på gång slagit mig är vilket fånigt jobb som killen fick sparken i från. Så söt som han var kunde han absolut fått jobb i vilken småcool affär han ville. Nu ville han ju inte det. Så det är kanske ointressant. Men om man ser det så här då: Alla småcoola affärer vill ha småcool personal. Shock i Gbg och Malmö föredrar just piercade rödhåriga typer. Lika så varenda tatueringsstudio eller frän skivaffär. Där har man nog svårt att få jobb om man är lönnfet, småflint och er ut som Göran Persson. Stackars Göran, med massar av erfarenhet i bagaget och kopiöst dyra kavajer, kommer han nog aldrig få ett okvalificerat jobb på någon av Andra långgatans skivaffärer/modeaffärer/klädaffärer/politiska bokaffärer. Så lille markus, livet är orättvist både för dig och för vår fd Stadsminister.
Slutsats: Jag ska nog vara glad att jag kunnat arbeta piercad och med rött år.

Läste förresten bara rubriken där Louise Hoffsten sa "Livet är inget jävla spa". Jodå, mitt är visst ett spa. Eller ganska ofta i alla fall. Jag älskar mitt spa. Så Dumlouise kan tala för sigsjälv!


Sen skulle jag handla på ICA. Körde iväg med nya kläder, men nu mjukisbyxor och myströja. Nä, klaga inte, jag känner ändå ingen i närheten och U som är kanske strikt var inte med. Och jag var dessutom riktigt festklädd i jämförelse med alla rutiga skjortor, blåställ. Och mängder av tonåringar i precis samma outfit som jag så jag kände mig nästan lite hipp. Scannade snällt mina varor. Men blev avstämd. De kollade att jag gjort rätt vilket jag inte hade. Hade glömt att scanna av plastpåsen. 1.50 kr. Jäkligt pinsamt och nu kommer jag dras med det resten av mitt handlande. Undrar just om maskinen fattar om man blåser dem på svindyra oxfilen eller på dumma lilla söta plastpåsen, eller om det bara står "Varning, oseriös snyltande kund" i en blippande ruta när jag närmar mig butiken för all framtid?
Slutsats: Ta med en egen jäkla plastpåse nästa gång. Eller byt affär.

Efter skulle jag rensa tankarna och gå en hurtig promenad. Det var regnigt och grått men ändå hyfsat mysigt på något vis. Inte kallt, inte blåsigt, bara väldigt mulet.

Sist men inte minst har jag försökt att plugga. Det gick inget vidare, och jag hoppas det finns mer energi för detta imorgon.
Slutsats: Det jag inte gör idag, gör jag en annan dag. Förhoppningsvis.

Sådärja!

Muntliga prov är urtrist. Tråkigare än att rätta texter eftersom jag inte kan sörpla kaffe under tiden, och därför att jag måste vara "aktiv lyssnare" under väldigt många precis lika redovisningar om söta skolrelaterade teman.

Men det gick, bara en tjej började gråta över något hemskt minne. Lite jobbigt när temat var "bästa dagen i mitt liv".

Sen var det möte mellan 14-17.30. I stort sett menlöst.

Sen fick jag även äntligen mina näsdukar. Förpackningen var kanske lite mindre än vad vi hade hoppats på. Men man fick med jättefina plastfodral till dem. Så att man alltid kan ha en förpackning i beredskap. Kanske till nästa omgång muntliga redovisningar?

Underliga var dem i alla fall.
Skulle liksom nästan tro att det var halstabletter och inte näsdukar!


Men ganska många! Så nu ska det prövas! Aloe vera och coolmint näsdukar? Men, vid närmare eftertanke, klart jag skulle köpa dessa och inte de vanliga tråkiga! Men det hade varit ännu roligare om de kom i rosa. Även praktiskt vid näsblod.



OCH GISSA VAD!!!!

Jag fixade tentan!

Så nu kan jag äntligen börja spela Tetris igen. Läste att folk( föräldrar) har dålig koll på vilka tv-spel ungarna spelar. Spelar det någon roll? Skjuta nazister, skjuta rymdmonster, äta pacman mat eller ta över hela länder? Huvudsken borde väl vara att spelet håller så pass länge att det håller mellan jul och nästa födelsedag? Och att föräldrarna kan spela det när ungarna sover över hos någon kompis?

Avancerade texter

Läste just i Aftonbladet att det gjorts nya undersökningar huruvida svenska skolbarn i åk 4 kan läsa bra eller inte. Tydligen klarade 98% de grundläggande testen men endast ett fåtal klarade att läsa "riktigt avancerade texter". Hello? Inte i helvete( nu blir jag tjurig) är det meningen att barn som är 10-11 år ska klara att läsa "riktigt avancerade texter". Jag, ska klara det, men jag är till och med osäker på om Medelsvensson ska behöva fixa det.

Sen kan man kanske fundera över vad "riktigt avancerade texter" är för texter. Kanske menades specialgjorda svåra texter anpassade till en 11 års nivå? Ja men dubblehallå, då är det inte längre avancerade, då är det lätta texter. Punkt.

Riktigt avancerad text=jag slipper helst dessa, till och med på D-kursen i litteratur, men jag ska kunna förstå, tolka och läsa.

Avancerad text=akademikernivå eller möjligtvis snobbig Stockholmstidningsnivå.

Svår Text=gymnasienivå, facktext som är tänkt för en intresserad allmänhet.

Text= något från vår vardag, vanlig dagstidning, reklam, skönlitterär bok, Ibland Aftonbladet.

Lätt text= släppt på förlaget LL eller annan anpassad text för invandrare, knäppgökar eller barn. Aftonbladet.

Simpel text=Titta Max. Max Läsa. Duktig Max. Max potta.

Om ni inte tror mig, klicka!

Bowling

Idag bowlade jag med eleverna. Jag förlorade.

Sen gjorde jag inte så mycket mer på jobbet.
Förutom att jag fixade morgondagens muntliga prov och nästa veckas prov i svenska och ett tredje prov till Livskunskapen. Jag älskar prov. Då kan jag läsa en mysig bok och dricka pulverkaffe under en hel lektion, ibland två, när eleverna svettas.

I helgen måste jag göra två tentamensuppgifter. Undra om mina lärare sitter hemma, dricker vin och läser trevliga böcker då.

Det var bättre förr!!!!!

Förr i tiden fanns det lite krav på folket. Bara prästsöner kunde få utbildning, gå i skola, och sedan skriva invecklad poesi på hexameter fylld med kenningar och andra jobbigheter. Hade man sex med sin poesikamrat, fick man sina verser publicerade snabbare, annars var man tvungen att bli polare med kungen för att synas. Visserligen blev man bannlyst ibland, förföljd om man skrev satirer, men ändå, de visste vad de pysslade med.

Nu för tiden kan alla bli författare, konstnärer, artister osv i all oändlighet. Köper du en ask med pärlor i sorterade färger och en koppartråd, vad blir du då? Javisst, hantverkare!

Eller du kanske föredrar att bli artist? Ingen fara, till och med i din mobiltelefon finns en litet program som hjälper dig att göra din egen låt. Sen är det bara att bränna av den i din pc. Vipps, och du kan klaga över att folk laddar ner musik, istället för att köpa den. Med ett ansiktsuttryck som om du blivit blåst på miljoner.

Men strunt i smycketillverkare, musiker och poeter( som älskar det där med den fria formen, de vet väl inte ens vad en alexandrin är), de som irriterar mig mest är "författarna". ( Nejdå, inte alls för att de konkurrerar med mig:-)
Vem som helst som varit med om vad som helst kan skriva en bok. Läste på Aftonbladet om en galning som gått med i en sekt. Hela berättelsen om henne var korkad, inte helt olikt Knutby. Och gissa vad offret ska göra för att "bearbeta sina minnen". ja just det , skriva en bok så klart! Är man så korkad så man går med i en sekt och dyrkar någon som kallar sig Jesus, är jag tveksam till huruvida hjärncellerna räcker till att formulera kompletta meningar. Personen borde nog fokusera på att klara vardagssysslorna på egen hand, utan en "ledarfigur" som talar om för dig när du ska borsta tänderna( före eller efter maten???) Läs om miffot Här

_____________________******************************************************________________________________________

Ja, och så till dagens postpacket, som inte innehäll näsdukar. Så underbart vacker, så jag hoppade ut i iskalla snön och fotade. Det gnistrade så väldigt vackert där ute, och blev nog hundra gånger finare än om jag hade plåtat på soffan.

Visst ser det ut som om Isdrottningen tappade den när hon gled förbi?


Och för att verkligen verkligen förstå, så tog jag en närbild. De små svara plupparna är inte smågrus, utan små vita pärlor som blev underliga under blixten.


Och sen, eftersom jag faktiskt fick ett annat paket i fredags, och för att det ska bli rättvisa här i världen, så kommer även mina nya fina kalasbyxor.

Här tänker man ju också på sagoväsen, men kanske snarare Stor Tomten. Observera de minre trevliga tassavtrycken i snön. är det råtta!!!???, sork, fågel eller fiskpinne( eller Tomten själv)? Inte vet vi men halva trädgården är full av dessa halvstora spår. Förslag?????

Inte Lambi direkt

I dagarna fem har jag gått och väntat på ett paket från Lambi. Är som jag tidigare skrev Buzzador, och får roliga grejer hemskickade, men med kravet att jag ska sprida dem till mina vänner och sedan recensera produkten. Halstabletter var populärt, och nu har jag blivit den lyckliga att få dela ut näsdukar.

Såhär i efterhand känns det lite fånigt.
Helene: "Tja, vill du ha en näsduk?"
Helene: " Nej, inte ett paket, en näsduk.
Helene: " Ja, jag ser att du varken är förkyld eller gråtfärdig, men prova ändå, dem är jättebra, luktar mint ju!"

Ja, än har inge näsdukar kommit till mig, kansk eär dem i miniförpckningar så jag slipper dela ut dem styckvis. Kansk eska slänga dem på marken framför söta pojkar? Framför U? Ne, då skulle han gnälla och be mig städa upp efter mig. Vidare romantisk är han inte...

Ja, till saken nu då. I fredags kom en postavi. Jag flög iväg till ICA för att hämta mina näsdukar. Det var inga näsdukar, utan en underlig rosa myskonstalation/byxor/munktröja, som var en premie från Amelia. Varning varning, vansinnigt ful och dåligt material. Mer papper än plysch. Sablar, tänkte jag, var är mina näsdukar!!!

Igår kom en till avi. Trottsade snöyran och kom fram till posten. Men då hade inte paketet kommit fram! Gnäll!

Idag på morgonen åkte jag supertidigt till posten, före jobbet alltså, för att äntligen få dem. Men inte var det ett buffigt stort paket inte. Ett litet platt från Svärmor.
Med ens blev jag på mycket bättre humör. Sprang till bilen och slet upp paketet. I den låg det en underbar, superfin kreation, en fantastisk sjal med spets och pärlor!!! Eftersom min dummobil inte fungerar som den ska, och jag är på jobbet långt borta från nykameran, men ändå ville skriva om min fina sjal, kolla in på Lenas blogg( hittar den i vänsterspalten) vänster. Känner mig som en isprinsessa! Så nu saknas det bara näsdukar att slänga ut till mina isprinsar!

På nära håll

Har ju lediga måndagen och nästan hela dagen för migsjälv att bara peta runt. Ska sortera kläder som ska säljas på Tradera, ska plantera om en blomma( från en fulbrun kruka till en IKEA-vit), ska till banken och se över mig ekonomi och prova på konsten att skaffa recept via internet.

Har något otyg i ögat som skaver när jag blinkar, och tänkte göra ett multi besök på lokala vårdcentralen. Jag går i princip aldrig till farbror doktorn, men nu tänkte jag att någon skulle få kolla till min nacke, öga och lite allmän omsorg.
Men nähä, vagel i ögat räknas inte som illa nog, receptfri salva, och inte besök. Lite trist, hade liksom inställt mig på att vara ömklig. Istället, när jag lekte runt på vårdcentralens sida såg jag att man kan beställa recept genom hemsidan( men bara om du haft läkemedlet tidigare). Anonymt och trevligt. Så så fort jag är klar här, ska jag försöka mig på en liten beställning. Av vad, förblir min hemlighet.( Lovar att berätta hur det gick)

Ja, mitt i allt detta" tyck synd om mig". Surfade jag runt på Aftonbladet. Är nog den sida jag besöker oftast när jag är uttråkad. Trevlig, och lagom dos skvaller och dumheter för att man ska glömma vardagen för en stund. Finns alltid någon stjärna eller offer längst bort i Staterna som har större bekymmer än ensjälv. Men så hittade jag en liten text om kvinnlig könsstympning. Är det något jag avskyr, mår illa av, och som får mig att vilja slå ner utövarnas, så är det detta.

Nu känns min vagel inte riktigt så farlig längre.




Måste ta upp detta unde ren lektion, måste måste, sprida dess ondska. Våld kvinna-kvinna är så----grrr, hittar inte ord.
Och detta för att männen ska vara säkra på att kvinnan är oskuld när de har sex första gången.

Men kvinnan vill ju gärna att mannen också är oskuld. Så varför inte sy fast snoppen intill huden när man ändå omskär killen vid tre fyra års ålder. Då kommer penisen att liksom växa fast utmed ena benet. Supepraktiskt därför att:

1. Inget stånd vid olämpliga tidpunkter ( badhus, stranden osv)
2. Inget fladder i brallorna
3. Ingen mobbig i skolan pga storleken, svårt att se när den är fastsydd.
4. Och enkel att bara sprätta loss med en skalpell på bröllopsnatten. Kan ju bli en mysig ritual, "skär du upp mig, sprättar jag upp dig, älskling."

Det alldeles värsta är att det som låter som ett stort skämt vad gäller mannens nedre organ, är verklighet för miljontals kvinnor. Kvinnor i världen, kvinnor i Sverige. Kanske i min klass?

Läste också att Mike Huckabee, som vill bli Mr President i USA menar att han inte är släkt med aporna. Jag hoppas innerligt att han inte är det. För då har han och jag inte samma ursprung.<


themoderatevoice.com

Samvete-den dåliga varianten

Tjena Bloggen!

Den senaste tiden har jag lidit av det som i folkmun brukar kallas "dåligt samvete". Det har en mycket enkel förklaring. Det finns alldeles för många saker som jag vet att jag borde göra/ha gjort, men som jag av olika anledningar skjuter upp eller helt ignorerar. Här följer en tragisk lista:

1. Religionen. Inget förstår jag, inget blir gjort.
2. promenader. Vill gå en sväng varje dag. Det gör jag inte.
3. Klädstrykning. Tycker strykta kläder är fint. Jag stryker ingenting alls.
4. Kontakt med vänner. Borde höra av mig, borde ringa. Vill ringa och höra av mig. Det gör jag inte. Varför? Ingen aning.
5. Tentan i ungdomslitteratur. Borde i alla fall börjat kolla in frågorna till hemtentan.
6. Besöka föräldrarna. Sist jag var där var i juni.
7. besöka farmor. Hon är visst ganska illa däran nu.
8. Banta. Sweet dreams.
9. Städa. Vi får hoppa bock för att ta oss fram mellan allt bröte. Mitt bröte.
10. Biltvättning. Min bil ser möglig ut. Det är inte fint.

Detta är 10 i topp som bekymrar mig just nu. Skulle kunna fortsätta ett bra tag men det blir bara tjatigt.
Jaja, nu ska jag fortsätta med att sticka huvudet i sanden, och dricka allt för svagt kaffe. Borde lägga till nr 11. Handla, på listan. Hade bara kaffe kvar för en halv kanna. Smakar blaskigt, men om man tänker att det är Mc Donaldskaffe, eller jobbkaffe från automaten, så kanske det smakar förvånandsvärt gott?

Vin och youtube

Nu dricker vi vin och ser på Youtube.
Underbart vad några glas vin kan göra med oss människor. Huvudvärken är borta med hjälp av ett par värktabletter, Tacosen är uppätna( jättegoda) och hemtentan i religion på god väg att bli klar. Så just nu är allt bara finfint.

Skulle ju önska att det alltid var lördagskväll, med stundande ledig söndag (och måndag pga dagens Öppet hus) samt vin på bordet och en varm stuga omgiven av gnistrande snö. Med varma mössor kvarglömda i bilen (kalla imorgon) och en stor tv med bra musik.

Nu gäller det bara att övertala U att åka på shoppingresa imorgon. Och att få i mig så mycket vin att det slår ut huvudvärken imorgon. Matematikens lag säger ju att två minus blir plus. Med andra ord Huvudvärk+(bakfylle)huvudvärk=ingen huvudvärk!

Ensam fast två

Här är buskaget utanför vår stuga!

Vissa dagar känns det mesta lite tungt. Man försöker liva upp sig, hoppa runt, med nästan en överdriven energi. Idag var en sådan dag.
Vi hade Öppet Hus på skolan och jag skuttade glatt runt med eleverna för att få sålt vår skoltidning. Gick en runda med min bibliotekarie och såg till att U blev klippt av frisöreleverna. Sen ville U kolla förbi en musikaffär och vi gick runt en sväng.

Bangade en frisk promenad med bibliotekarien. Dels för att kunna ungås med U, dels för att jag bara kände mig hängig. Har sedan dess haft en vansinnig huvudvärk. Sådär kul när nackspärren just släppt sitt sista grepp.

U var väl trött eller nått och var inte vidare uppåt han heller när vi gick en stund på stan. Så kombinationen kändes ganska bitter.

Aldrig är väl man så ensam som när man är ensam i sällskap?

Dock hittade vi en julklapp till svärföräldrarna. Tips till Jönköpingsbor: Kolla in på Magasin, en våning upp i Sesamhuset!!!

Sen lagade U väldigt goda Tacos, medan jag försökte plugga religion. Pluggandet tar aldrig slut. Men envisas man om att plugga helfart, får man väl skylla sig själv. Tur jag har en sambo som kan laga mat.

För att liva upp mig försökte jag mig ut i skogen och fotografera. Men det kändes inte heller kul, så jag fastnade i trädgården. Blev dock lite kul bilder, testade zoooomen.
Fiskar under is, utan zoom.


Samma ställe, med Zoom. Fiskpinnar?


En ganska stor Julgran (för hög förs att ha inne i stugan).


Och samma gran, med zoom, men här syns toppen också- Lite suddig, men vadå, hålla kampern uppåt i iskyla, prova själv. man darrar rejält! ( som inte fick plast på ovanstående kort).


Och här är en liten stubbe i vår bäck, men en liten liten gran på. Spana in det lilla gröna till vänster. Kanske julgransstorlek om 15 år?


Men med zoom, skulle man kunna ställa in den om några veckor!( precis en månad kvar till julafton från idag räknat!)

Varde snö?

Idag hjälpte jag eleverna med att göra klart tidningen som ska säljas på Öppet Hus i morgon. 15 kr för blandad kompott av energi och slarv. Samt egenhändigt redigerad av mig, vilket kanske inte är till tidningens fördel.
Men men, de små liven kommer skrapa ihop till entrén till Lisebergs julmarknad, dit vi ska den 6 december, Om de säljer 4 var, vilket inte borde vara en omöjlighet, med tanka på alla kollegor som känner sig dumma om dem inte köper.

Ja, det tog fyra timmar, redigeringen alltså. Sen åkte jag hem och fick ett stort paket på posten från svärmor!!!!!! Varma mössor och vantar till både U och mig. Så fina! Mina favoriter syns på bilden! U ville inte vara med på bloggkort. Stålis ställde upp istället. Hon fick en egen mus, men X tog den, så tyvärr kunde inte heller den visas.


Nu är det bara snöns som saknas. De senaste dagarna har det töat i massor. Men jag tror jag lyckades ta några ok vinterkort medan solen strålade.
Här nedan syns en liten Murgröna precis vid vårt spa. Klicka gärna på bilden, mycket vackrare i STOR format!



Och här är vår tomt med stigen ut mot Skogen



Och här är vår halvfrysta damm. Undrar om guldfiskarna kommer klara sig hela vintern?

Utsugarna

Den senaste tiden har jag påträffat "utsugarna" allt för ofta.

Utsugarna är dessvärre inte ett smeknamn på fästingar eller blodiglar. Nix pix, det är vänner i ens omgivning som bara vill ha.

Det är folk som bara utnyttjar, utan att ge tillbaka, störande lismande, och ofta helt omedvetna över sitt beteende. Det hoppas jag i alla fall, för om inte, är det riktig illa.

Jag anser nog att det finns två typer av utsugare. Den ena varianten, Veklingen, klarar inget själv, och behöver ständigt din hjälp. Ber om allt från att få låna dina svindyra nyinköpta kursböcker, till att du ska släppa in Veklingen gratis på din klubb. Eller varför inte låna din symaskin och glömma lämna tillbaka den? Även familjen vill Veklingen åt, dina vänner är Veklingens vänner, ditt liv är Veklingens liv. Men bara gobitarna, såklart. Här är problemet inte själva givandet, för det ska man göra som en god vän. Problemet är snarare utbytet av tjänster, för du får aldrig någonsin någonting tillbaka. Ber du personen i fråga om att få en kopia av ett recept, så glöms det hela tiden. Behöver du kattvakt, är personen ständigt bortrest. Veklingen kan också vara intensiv och intresserad samt medhållande på en fika med dig. Sedan, när ni möter chefen, vågar Veklingen inte stå för det ni var överens om, och är bara tyst, eller till och med på chefens sida.

Andra varianten, Snabbisen, är inte heller någon hit. Du kommer på ett projekt, personen i fråga håller sig frånvarande under själva processen. Men när det nästan precis är klart, hoppar Snabbisen fram, ändrar typsnittet på rubriken, och är sedan först med att ta åt sig hela äran. Kan även vara så att ni diskuterat något i leda på jobbet, Snabbisen har alltid haft andra åsikter. När det dock visar sig att du hade rätt, byts sida snabbare än kvickt.

Förövrigt lurade två av mina kollegor mig idag. När jag gick på blåsningen skrattade de i säkert en kvart, och fnittrade resten av dagen. Det kändes skönt. Kollegor som retas, är bra kollegor.

Svart ängel

För några veckor sedan upptäckte jag att min mobils bluetooth inte fungerande. Det är illa av två anledningar.

1. Jag köpte mobilen, ganska dyr variant, för att den hade bra kamera, 3,2 pix, och för att jag enkelt ville kunna fotografera ex Traderagrejer, och föra över dem till datorn.

2. Min dyra handsfree är trådlöst( julklapp från syrran), och fungerar just via bluetoothen, blutoothen sönder=icke fungerande handsfree.

Ja, den var alltså sönder förra månaden, och jag fick snällt försöka lämna in telefonen på reparation på 3store. Det var inte enkelt. Måste ju få en lånemobil i utbyte! De tänkte ju knipa mobilen i två-tre veckor. Och min gamla har jag fotat och sålt på Tradera:-) Inte hade de några inne, på tid och evighet, så det gick flera veckor i bara väntan på lånemobilen.

Tillslut fick jag en gammal obegriplig variant, som jag tvingades skapa bekantskap med under två veckor. Tillslut, för en vecka sedan ringde dem, min mobil skulle vara lagad och klar. Jag for iväg i illande fart och hämtade den förra tisdagen.

Pga tenta och andra jobbigheter var det först idag som jag tog mig tid att äntligen fota lite för att sälja nya grejer. Tro det eller ej, bluetoothen fungerar...inte. Ja, så nu väntar en ny härva med tjat, köra till och från jobbiga hemska köpcentret A6, och framförallt allt, min ovän lånemobilen( som jag dessutom måste vänta på i vrålmånga veckor).

Detta inträffade just nu. Just som jag hade bestämt mig för (från förra inlägget räknat) att skriva en mer positiv blogg utan klagomål och ständigt gnäll. DET GÅR BARA INTE!

Förövrigt sprang min jobbiga kollega på mig idag. Har försökt att undvika henne på bra länge. Hon strålade mot mig och sa "Åh vad du är vacker idag, du ser ut som en svart ängel". ( Att gothare brukar se det som en komplimang, japp, men äldre lärare? Jag känner mig osäker på innebörden).
Tillsaken hör det att hon inte har talat med mig på flera månader. Och snackat skit om mig till allt och alla. Förra veckan fick snälla kollega S höra att jag var ilsken av mig ( stämmer väl egentligen, men jag har ju inte talat med henne på två tre månader, så vad vet hon?), men nu plötsligt denna förändring. Undrande!!!!

I helgen ska jag försöka mig på att ta igen 7.5 poäng religion som jag förträngt senaste månaderna. 4 dagar, två hemtenstuppgifter. Kan det fungera? Blir nog inget Göteborg till helgen i alla fall. Måste ju dessutom lämna in min mobil. Och köpa fler svarta kjolar. Så jag håller mig populär menar jag.

Barn navelvägen

Jag hade killsnack idag.

Eftersom vi har kört tjejsnack med en grupp tjejer, och svarat på odramatiska frågor om mens och "första gången" på ett försiktigt feminint sätt så lovade jag killarna detta. Men jag var inte redo för vad som skulle komma.

Killsnack är tusen gånger roligare än tjejsnack. I alla fall för mig som aldrig tidigare varit med om att sitta ensam med 7 killar och fått i uppdrag att svara på deras frågor. Och tusen gånger svårare än vad jag trodde.

7 killar mellan 16-17 år. Och totalt ovetande om kvinnor och "förbjudna ämnen". Nu med chansen att pressa ur mig allt jag vet. För i deras ögon är jag inte en tjej. Jag är en hyfsat gammal lärare som de inte behöver skämmas inför.

Frågorna var underbart söta, och jag fick tygla mina läppmuskler till fullo för att inte brista ur i ett förtvivlat sorgset gapskratt.
vad undrade då dessa utomlandsfödda tonårspojkar?

1. Får man hår på händerna om man runkar?
2. Blir man puckelryggig om man runkar ( för att energin går från ryggen ut till snoppen)
3. Krymper snoppen om man runkar?
4. Tar sperman slut efter att man har haft sex( eller runkat) 100 gånger?
5. Måste man äta jättemycket mat om man runkat eller haft sex?( för att det tar så mycket energi så att man krymper annars)
6. Är det ett problem för tjejen om man har för stor snopp?
7. Blir tjejen uttöjd och tråkig efter att hon har haft sex många gånger?
8. Föder man verkligen barnet genom naveln? Och när man gör kejsarsnitt, varför tar man då inte ut barnet genom naveln?
9. Varför äter tjejer sperma? Tycker de att det är gott? Är det bra för tänderna?
10. Har tjejer en jätteliten snopp? Kommer det sperma från den om man pussar på den? Är det så lesbiska får barn?
11. Kan tjejer runka?
12. Varför tänker inte tjejer på sex?

Jag svarade så gott jag kunde. Någon som förstår att det var knivigt? De var gravallvarliga, så snälla har de nog aldrig varit förr. Men nu har jag bokat in träff med kurator och skolsköterska. För killarna krävde fortsättning, och då behövs proffs.

Mörkt

Det är mört när jag åker till jobbet. Det är mörkt när jag åker hem.
Därför längtar jag olidligt mycket tills att jag får sätta upp julbelysningen. Visst är det lustigt. Ingen sätter upp sin julbelysning före första advent. Ja, ingen annan än IKEA och Liseberg i alla fall.

Men efter jul är det tydligen fritt fram att ha granarna fulla med ljus så länge man önskar. Adventsljusstakar tar man snällt bort en bit in i januari. Olika regler inne och ute. Som jag inte förstår, som jag inte kan.

För jag vill ha upp mina fina Mussepigg lampor nu!

Å andra sidan har vi inte råd. Fick massor av elräkningar. Det är en liten historia i sig.
Vi flyttade in för ungefär ett år sedan. Eftersom nästan ingen har bott i stugan här före vi flyttade in, och man bara mäter av en gång per år här, så har vi haft ett skönt år med väldigt låga elkostnader. Men så mättes det av för ett litet tag sedan. Och vi fick en väldans trevlig resträkning på 8000 förra månaden. Men för två månader sen bytte vi elbolag. Så denna månaden fick vi ännu en räkning av vårt nya bolag också, på 2000kr. Detta är inget kul!!! 10000 på två månader!!!!

Varför mäts det av så sällan??? Det påminner om bostadsbidragshärvan, som fungerar liknande. När man ansöker om bostadsbidrag ska man gissa vad man kommer tjäna under kommande år, och bidraget regleras efter det. Råkar man få ett bra sommarjobb, är det kört, och man får betala tillbaka delar eller hela bidraget. Surt, för de pengarna är ju redan förbrukade på elräkningar, glass och färska viner.

Problemet är att man inte ens kan vara sur för något av ovanstående dumheter. Det är ju vi som har förbrukat elen, så klart vi ska betala. Och får man ett bra sommarjobb ska man ju inte ha lika mycket i bidrag, det begriper man ju. Men ändå!!!
!!SURT!!
Så vi får nog ha det mörkt här ett tag till. I alla fall till första advent.

Hej världen!

Jag läser som bekant en 5-poängskurs ( 7.5 nya) litteraturhistoria på halvfart i Växjö. Den ingår i ett block om sammanlagt 20 poäng (30 nya poäng), som förvandlat folk med behörighet att undervisa på högstadiet i svenska, att efter genomgången kurs vara behöriga gymnasielärare i svenska.

Klart att det ska vara svårt. Klart att en gymnasielärare måste vara kompetent. Men ju mer jag tänker på kursen som just varit, desto löjligare blir det. Hur mycket kommer jag minnas? Kanske klarar jag tentan, kanske gick jag bet på några dikter och får rest, men mängden kära vänner, mängden, hur mycket ger det att plöja igenom ohemult mycket litteratur?

Nedanstående lista* är kurslitteraturen på precis (förhoppningsvis) avklarade kurs. Gissa sedan varför jag har varit vresig senaste tiden och inte haft ett liv. Nedanstående litteratur har jag faktiskt läst, japp alltihop, under tio veckor, kursen går på halvfart.
Utöver listan har vår lärare lagt ut föreläsningar( kursen är på distans, så jag föreläsningarna är bra!), som ger fakta om epoker, författare och annan info om de tester som är på nedanstående lista. räknat i sidaantal blev det över 250 sidor text till.

Litteratur i gymnasieskolan (7,5 hp)
Facklitteratur

Litteraturens historia i Sverige, Norstedts
Olsson, Bernt & Algulin,
Ingemar Litteraturens historia i världen, Norstedts

Skönlitteratur
Euripides, Medea
Homeros, ur Iliaden och Odysséen
Sappho , ”Gudarnas like...”
Gunnlaug Ormstungas saga
Herr Olof och älvorna
Tristan och Isolde
Dante , ur Divina Commedia
av Dia, Grevinnan , ”I stor vånda har jag varit”
Villon , dikter (stencil)
von der Vogelweide, Walther , ”Under linden”
Bellman , Fredmans Epistlar nr 9, 23, 30, 79, 80, 81, 82 +lite annat
Boccaccio , ur Decamerone ”Andra dagen. Femte berättelsen”
Cervantes , Don Quijote kap.
Defoe , Robinson Crusoe
Kellgren , ”Den nya skapelsen”
Lenngren, ”Några ord till min k. dotter”
Molière , Tartuffe
Shakespeare , Hamlet
Stiernhielm , Hercules
Voltaire , Candide
Goethe , Den unge Werthers lidanden
Goethe . ”Ein gleiches”
Goethe. ”Erlkönig”
Keats , ”Ode on a Grecian Urn”
Stagnelius , ”Flyttfåglarne”
Stagnelius , ”Till Förruttnelsen”
Tegnér , ”Flyttfåglarna”
Tegnér, ”Mjeltsjukan”
Wordsworth , ”I Wandered Lonely as a Cloud” (stencil)
Baudelaire , ”Spleen” (stencil)
Baudelaire , ”Une charogne” (stencil)
Benedictsson , ”Ur mörkret”
Fröding , ”Den gamla goda tiden”
Karlfeldt , ”Jungfru Maria”
Lagerlöf , Gösta Berlings saga
Poe , ”Huset Ushers undergång”
Runeberg , ”Den enda stunden”
Strindberg , ”Ett halvt ark papper”
Strindberg , Fröken Julie
Strindberg , Röda rummet kap. 1, 16
samt ett band om Medeltidens litteratur,
Episk diktning).
Som antologi över svensk
lyrik rekommenderas Lars Gustafsson Svensk dikt.
Valfri bok om vermått och lyrik

Förhoppningsvis kommer nästa kurs vara lite lättare. Och jag passar på ett be alla( U) om ursäkt för att jag varit tjurig och tvär sista tiden.( Håll tummarna för tentan, klarade jag den inte, så vet ni vad som väntar...)

PS!

Idag badade jag spa och kastade snöbollar på migsjälv när jag låg i vet varma vattnet. Det var en avslappnade, kallt men en ganska roande syssla. DS

* tyck synd om mig

Pausspel

Så vart det Tenta igår dådå.

Så fort jag gick in i salen började den vanliga traditionella skolångesten komma tillbaka. Händerna blev klibbiga, pennorna åkte om kring på bordet, och jag tuggade hysteriskt i mig min fika under första kvarten, som skulle hålla i sisådär sju timmar.
Jag kände mig som om jag fått en Lidnerknäpp, fast tvärt om, dvs en våg gick över mig och jag blev en smula dummare.

7 frågor. 5 var enkla, bara en petig tyrann till lärare kan hitta småbrister i dem( för klart det måste finnas missar i mina långa långa långa essäer). Frågorna var ganska omfattande i sin karaktär. Jag menar " Beskriv hur vi i västeuropa är influerade av antikens litteratur, från år 500-1900". Å....ja, allt vi gör och säger...typ.... Det blev tre sidor.

Eller nästa genifråga, "tänk på litteraturen på kursen( här kom den Lidnerska/Helenska knäppen). Beskriv äktenskap, sexualitet, kön samt manligt(kvinnligt, och hur du anser att det har behandlats av författarna". Vad begär han? Bara Ibsens Dockhem, Strindberg, eller kanske Victoria Benedictsson skulle kunna få mig att skriva en roman.

Men sen kom kuggfrågan. Tänk dig massa dikter. ( Han hade valt ut dem). "Placera dem sedan rätt i tid, sammanhang och kanske författare". KE!!!! Jag försökte, visst, men det var ungefär som " Deal or not a deal" på TV. Som att välja en epok på måfå, beskriva den lite grann och hoppas på det bästa. Alla dikter i världshistorien handlar ju bara som hjärta och smärta, eller om HUR man ska skriva dikter som hjärta och smärta. Dessa handlade om hjärta och smärta, samt döden. Den om döden tillägnade jag Dante. Men det kändes ändå inte rätt. Usch, i bästa fall får jag "bara" en resttenta, kanske hemuppgift??? Ser mig annars åka till Växjö igen, och som straff ska placera 100 dikter rätt i tid och rum. Mardrömmsriktet, skulle den dikten heta. En limerik kanske?

Hon körde snabbt från Furusjö såklart.
För att fjäska för tentaläraren med fart.

Men inte fick hon suga
Det gick inte alls att truga

Och Helenska knäppen fick sin start


Blä, det var riktigt illa, och inget fin alls, men kanske fungerar den som limerik trotts allt?



Nu har jag bara en kurs i Svenska språket (tjoho, det vekar faktiskt kul) och en uppsats i vår kvar. Sen är jag klar!!!!

Och nu ska jag vara ledig ledig och ännu mera ledig hela helgen!

Var går gränsen?

Blev riktigt riktigt upprörd i morse mitt i morgonkaffet.
Satt i godan ro, och hörde plötsligt på morgontv att ett par föräldrar hade blivit frikända från misshandel. Fast de erkänt! För att de inte "hade slagit så hårt" och gjort det i "uppfostrande syfte". Jag höll på att trilla ur soffan.

Förstår inte idioterna till jurister att det efter denna dom att det nu kommer diskuteras "hur hårt man får slå".

- Ja, jag brukar bara nypa min unge 10000 gånger hårt i armen och daskar bara en sisådär tio gånger på rumpan. Sen boxar jag henne lite i magen, men det blir ju inga blåmärken, så då räknas det ju inte.

Lustigt, för i affärer är all stöld olaglig. Men tar man en liten grej är det snatteri, fast fortfarande olagligt. Borde inte samma regler gälla misshandel? eller ska vi kanske ändra reglerna i affärerna istället? Kanske kan jag gå in i en affär, ta lite godis och tycka att " jag tog ju så lite, så det räknas ju inte".

Eller kanske våldtäktsmannen säger " äh, ba va, det gick så snabbt för mig, så det gills inte va".

Ja, jag vet att många föräldrar någon gång ruskar sin unge för hårt. Eller till och med daskar till fingrarna om ungen pillar runt för mycket. Men om det mot alla dumheter går till farbror Domare, ja då måste man följa lagen. Och där är( tydligen var), all form av våld mot barn otillåten.



Intet nytt på jobbet. Förutom att vägen var värsta skridskobanan och jag räknar med att jag kommer köra av vägen under veckan( peppar peppar) om de inte sandar bättre.

Räddarna i nöden

Bildförklaring:
Moeblus av svärmor, varm och skön
Tigerbalsam som luktar knepigt, smetigt i ny fräsch vit förpackning
Voltaren 100 mg, ser nästan rosa elefanter
Litteraturens historia i världen
*************************************************************************************************************************

Idag har eleverna estetvecka. Det innebär i korthet att jag inte har några lektioner. Tjoho!

Tid att planera, tid att plugga! Och med överlevnadskittet så är jag varm, illaluktande och drogad. Och känner inte av nackspärret. Och beredd på självförsvar, se tegelstenen, som är en av två tjocka fackböcker tills på fredag. Bra att ha om katterna anfaller.

Men tro det eller ej, saker börjar ordna sig. Jag har hunnit med ganska mycket plugg, så jag är inte lika nervös som tidigare. Ska göra lite mindmaps idag. Hurra, lite ordning och reda på studierna.
Och U lagar mat!
Och med mitt överlevnadskitt så kunde jag backa bilen och med andra ord vrida nacken utan att börja smågråta.
Och skriver på i novellen Snö, äntligen igen!

Men måste gnälla ändå, det hör till denna bloggen.

Dagens nagativiteter.

1. Batteriluckan på min sprillans nya kamera sitter dåligt. Måste prata med affären i morgon. Segt.
2. Disken är odiskad.
3. Jag vill spabada med mina nya spaleksaker ( självlysande blommor, simmande fickar med fiskbäbisar och hjärtformade kuddar)som vi köpte i Göteborg. Måste plugga istället.

JOC

I helgen var vi i Götet, för det var dags att köra min klubb. Min. Min klubb. Smaka på det. Låter bra va?
Nu är jag ju inte vidare aktiv i klubben, J och J gör det mesta, men jag är fortfarande med, och jag kommer sakna det så när vi kör sista gången i februari. För då orkar vi inte mer. J har fått barn, jag bor i skogen, och J kan ju inte köra det själv.

Ja, det var trevligt och sorgligt på samma gång. Det var fullt av människor som jag redan saknar, och fantastiskt bra musik. Speciellt när jag fick djá lite grann. Syrran+hennes sambo var där, gamla kollegor och annat löst folk. Alla!. Vill bo där, vill leva där, vill vara där!!!
Efterfesten blev dock lite seg. Att driva klubb, gå hem till sovplatsen och behöva vara trevlig mot folk till 05.30 är lite jobbigt. Så jag skippade trevlighetsbiten. De flesta på EF var dessutom 21 år och svartsminkade. Kunde varit mina elever, vilket också fick mig att känna mig lite obekväm. Dem pratade dessutom om saker som man pratar om när man är 21. Vad det var minns jag dock inte, för jag satt och halvsov. U hade nog trevligt. Han pratade jättemycket med en kille från USA kanske, som bott i Sverige i två år. De pratade på engelska. Typiskt dumt. När kommer stackarn då läras sig språket? Det irriterade mig ganska mycket, i mitt slummer.

Men i morse körde vi hem, och kom fram till en stuga med massa snö utanför. Inget regnblask här inte! Vitt överallt, och en sprakande brasa i kaminen. Det slår fika i city med hästlängder!



Att spabada under vinterhalvåret är underskattat!

Vad gjordes mer? Hälsade på frammor, som var piggare än vanligt, var på Freeport och köpte Traderafynd samt fikade med U´s vän. Hälsade en snabbis på föräldrarna som också var där, och umgicks på fredagen med syrran +S. Mysigt! Provade min nya kamera. Bilder visas snart!

Moeblus och Voltaren

Igår fick jag en spännade present på posten av svärmor.

En alldeles egen Moeblus! Det är en rund, stickad sak i härlig blå färg som man har runt halsen. Perfekt för kalla kvällar, eller nackspärr. Kan inte slita mig från den, och går runt och myser. Att jag dessutom är drogad av dubbeldos Voltaren gör saken bättre. Nu känner jag nästan inget alls. Hurra! Jag kan återgå till de gamla grekerna, bokstavligt talat. Måste lägga mig i hårdträning nu, nästa fredag är tentan!

Idag på jobbet blev jag vansinnig. Ringde till Gymnasiesamordnaren på kommunen i Jönköping i måndags och bad om lite skrivet material om IVIK, alltså individuellt program med inriktning på invandrare.

Jag ville veta hur många timmar de har rätt till, vilka ämnen de ska läsa, och vad som ingår i kurserna. Lite kursplaner, programplaner osv.
Personen lovade att skicka mig diverse material. Dagen efter, i tisdags fick jag ett mail från henne, där han menade att min chef fått dessa papper av henne, när han ändå var där, och att han skulle ge dem till mig. Då belv jag lite purken. Ville inte att han ska veta alla mina samtal. Men det var ju inget hemligt, så jag lät det gå.

Idag, torsdag, hade chefen inte lämnat några papper till mig, och jag fick jag veta att chefen istället hade gett dem till en vicechef, som i sin tur tyckte det var intressnta papper och gett dem till en tredje chef.
Många chefer(3), men inga papper till mig. Bad chefen om papprerna, men de skulle kollas igenom först. Sen fick jag lite bannor. De menade att jag skulle fråga efter sånna här papper direkt på skolan, och inte vända mig till kommunen. ( Kommunen ska ju inte få veta att vi inte har dessa papper på plats)

Förstår de inte själva hur dumt de låter? Att de på så sätt( genom att inte ge mig papprerna) visar att de fakatiskt inte hade information själva? Att samtliga chefer inte visste vad som gällde?

Grädden på moset är slutklämmen. Papprerna som de fick var tydligen inte det minsta informativa, och de måste söka vidare på rätt information. Som de inte vet var de ska få tag på, en chef hade tydligen "googlat runt lite". Så inte ens högsta hönan på kommunen visste vad som gäller. Och sen ber de mig att lägga ett schema. Smartskallar!

Dagens fråga: Varför får jag inte läsa U´s blogg?

Nackspärr 2 och leksaker

Nackspärr syns inte. Men det finns! Sedan i måndag förra veckan, då jag lyckades läsa 1000 sidor text på 8 timmar, fick jag detta otyg. Det värker när jag rör mig, och idag, en hel vecka senare, lyckades jag även spänna mig så jag har nackspärr OCH ont i huvudet. Pappa skickade medicin som cancerpatienter tuggar i sig. Jag har fortfarande ont. Det kanske förklarar läget?

Igår var jag urless på att ha ont. Vi åkte och tittade på ett fint hus( bara 1000 000kr) som dessvärre låg granne med motorvägen. Nej tack! Platta katter är inga roliga katter.
Sen åkte vi runt och jag köpte en ny fin tröstleksak. En splitt ni Panasonic Lumix DMC-FZ18. För alla inte inbitna är det en hybridkamera mellan kompakt och system, som har 18 gånger optisk zoom! Fatta grejen! Tyvärr hade jag så ont när jag kom hem från jobbet idag, att det var sängen, och inte naturfotopromenader som väntade. Detta är faktiskt kameran som jag väntat på i två år. Den har som sagt superzoom och stabilisator! Och ser ut som en kamera, ingen liten platt pryl för kostymkillar. Kameror ska ha tyngd, annars kan man lika väl köra med mobilen, som jag gjort senaste året. Bästa grejen (förutom zoomen såklart) är alla coola inställningar, den har exempelvis ett förinställt läge som heter "husdjur", "stjärnhimmel" och "mat"(!!!!????) och att den själv hittar ansikten och sätter skärpan där. Hur den gör detta, inte den blekaste, men runt ansikten skapas en fyrkant, och skärpan läggs där. Upp till två ansikten har vi provat, och det fungerade. Smart!

Förövrigt var jobbet ok. Hade utvecklingsamtal igen, med snälla elever och snälla föräldrar. Fick också veta på ett fackmöte att budgeten för vårt arbetslag/elevantal är 6.1 lärare. Just nu är vi 3.5. Inte undra på att vi är slut och dödströtta. Vi borde kunna vara dubbel styrka ekonomiskt sett. Men eftersom vårt arbetslag gick minus för två år sedan, "måste vi jobba in det". Undra hur mycket minus det blir om/när vi tre störtar in i väggen och blir sjukskrivna.

Nostalgi

När man leker med YouTube blir man förr eller senare nostalgisk och börjar söka på diverse gamla barnprogram. Speciellt om man äger en alldeles ny Apple Tv och kan se på videoklippen direkt på 42´tummaren. Ja,ja, ja, jag skryter. Men vadå, inte är det väl kul att vara ägare till diverse tekniska under, om man inte får berätta om dem?



Ja, tillbaka till nostalgin. Igår kväll satt vi och letade mellan olika klipp. Jag söker mest på gamla barnprogram, "Joelbitar", "Ebba och Didrik" eller kanske värstingen "Vägen till Gyllenblå" (som jag äntligen fått tag på på dvd!!!!) eller andra hits som Starzinger. Tyvärr är minnena bättre än verkligheten, och vissa videosar borde ha varningstexten " Varning för att söta barnaminnen förstöres". För en naken, faktiskt väldigt väldigt naken downssyndromig Joel är inte bra tv. Inte heller dåligt tecknade barnsliga rymdhjältar. De var bra. Såg min Starzingervideo om och om och om igen när jag var åtta. Nu orkade vi inte se klart 20 minuter avsnittet.

U är mer mogen och söker gammal hårdrock och punkhits. Han är mer inne på fjortissminnen. Och de håller. Lite bättre i alla fall. Hockeyfrilla och Leila K är fortfarade bra. Och när jag pluggar min Bellman genom att se "Märk hur vår skugga", Fredmans epistel nr 81, av Imperiet, så ryser jag. För det är bra. Även om jag nu vet att Imperiet hade fel. Bellman tyckte att den skulle vara glad med en trevlig festkänsla,ingen tårdrypande ballad. Men det spelar ingen roll. Videon är lustig och underhållande, och det är det som räknas kl 02 på kvällen.

Nackspärr

Inte nog med att jag försöker hinna med att läsa ca 1000 sidor/dag, jag har haft en förbannad nackspärr de två senaste dagarna.

Att tvingas läsa massa torr gubbig Strindberg OCH ha ont samtidigt, är inget skoj och gör vem som på dåligt humör. Eventuellt kan folk som inte läst Röda Rummet eller Giftas tycka att de innehåller någon form av kulturellt värde. Men de gör de inte. Gubbigt och satans högtravande är vad det är. För sin tid var han omodern och bakåtsträvande. Att vi dessutom tvingas läsa fyra av hans bedrifter kan jag bara inte förstå. Tacka vet jag Selmas Gösta Berlings saga som jag också hunnit med. Då glömdes nästan nackspärren bort. Men bara nästan.

Igår hade U och jag en smärre livskris, igår och i förrgår för att vara noga. Villa, volvo och vovve är vi nära( Stuga, Ford och Katt), men hur seriösa ska vi våga bli? Jag är inne på värsta medelålderslivet( stundande 30-års kris????), medan U vill leva livets glada dagar ett tag till. Lätt som en plätt för en man att säga, som inte har samma biologiska tickande att ta hänsyn till. Eller som farborr Bellman skulle sagt, "Storklockans klämtande". Eller någon mjältsjuka månntro? Detta, Strindberg och nackspärr. Tack och lov att jag är ledig så jag inte har några hopplösa kollegor att fundera över.

Dagens frågor:
1. Hur länge sitter nackspärrshelvetet i? Det verkar ju aldrig ge sig( inne på andra dagen), och det blir bara värre!
2. I en kurs om världslitteraturens historia, hur fasiken kan någon vettig person tycka att Strindberg är värd 10% av kurslitteraturen?
3. Varför är män så manliga??

Heliga Birgitta

Eftersom jag nu är urless på HB* (Heliga Birgitta) tänkte jag berätta följande:

Inte nog med att tanten startade kloster, umgicks med kungen och levde ett trevligt adligt liv, skriv hon dessutom dikter. Eller dikt och dikt, hon nertecknade 600 uppenbarelser! Dessa handlade mestadels om Jesus och Maria, hur Maria föder Jesus, navelsträngar hit och dit och hur Maria sedan blev oskuld igen efter förlossningen! ( Stackars HB och stackars Josef, oskulder är inget kul)Men hon lyckas även få med himla mycket politik när hon hade sina syner. Detta berättade hon glatt för sina makthavarvänner och tyckte att hon genom sina uppenbarelser därmed hade rätt att påverka landets politik.

Smart kvinna det där. Dagens fråga: Om man vill påverka saker
i Jönköping, ska jag
A) Få uppenbarelser om att lärare måste få högre lön eller
B) Vara aktiv i facket?

Se svaret längst ner på sidan


ner
ner
ner
ner
ner, rätt svar på dagens fråga är A.

* HB står som sagt för heliga Birgitta, inte Hembränt som många unga tror idag. Missförståndet har kommit av att denna självtillverkade sprit( SS*) ger hallucinationer, precis som HB fick. Ajabaja, inte dricka sprit när man är gravid. Därför blev HB´s barn lite underliga, och startade kloster de med.

Såhär skrev hon faktiskt om hur man tillverkar sprit. Hade väl sett en sådan på någon av sina resor söderut:

Gud är lik en man som gör bränt vin [vinum ardens] eller bränt vatten [aquam ardentem], vilket som gör och blandas av vin. Denna blandare har många pipor, somliga uppfarande och somliga nedgående, genom vilka vinet stundom uppgår och stundom nedlöper av eldens makt tills det är färdigt. Så gör Gud i sina ord...

SS, som många kopplar ihop med nazitysklands gubbar, fick givetvis sitt namn efter den självtillverkade spriten. Missförståndet här, är att de faktiskt inte drack denna typen av sprit. Inte vidare ofta i alla fall. De var galna helt på egen maskin.

Ensam hemma 3

Idag ska det pluggas. Tänker inte tillåta mig själv att vare sig åka in till stan, se för mycket på tv eller ens vara nyttig och promenera. Jag har börjar bakifrån och är tillbaka i medeltiden och läser just nu verser av Heliga Birgitta. Sådär kul. Tacka vet jag Hamlet:-)

Vädret hjälper faktiskt till för en gång skull. Det är mulet, småkyligt och inget trevligt alls. Skönt att vara inne! Eftersom vi köpte följande igår:
1. En luftavfuktare
2. En ny lampa till köket
3. Saker som bara U vet vad det är, men det passar till en modulsynth
4. Raklödder för kvinnor
5. Braständare( till kaminen, inget annat)
6. Små lampor till små mörka ställen
7. Batterier till ovanstående lampor
8. Kattmat i 10 kg påse,

och vi packade upp från tidigare inköp:
1. Utelampor till trädgården,


så har vi kartonger och skräp överallt. Visst lyser det bättre både ute och inne och visst är katterna gladare( slipper exempelvis diarré) men hjälp! det är det stökigt. Jag har heller inte andra kläder än mysbyxor, ska ju inte ut.

Eftersom jag ska plugga idag, har jag varit duktig och både tvättat och diskat all disk. men det märks inte ens i all annan röra.

Mitt i detta är det någon som knackar på dörren!

Jag öppnar skräckslagen och ser att det är en liten kvinna som vill sälja aloe vera. Eftersom jag just köpt en massa sånt på ett tjejparty, och eftersom jag ser ut som något katten släpat in, och lägenheten är hopplös, tvingar jag ut denna tjatiga varelse på trappan. Hon fortsätter tjata och det slutar med att hon får mitt telefonnummer så jag kan tänka på saken. Eller varför inte bjuda in mina tjejkompisar( vilka???) på ett Aloe vera party här. -----Varför , åh, varför?-----

Varför kan jag inte säga NEJ, när jag vill? Varför är jag en sån mes? Nu måste jag ta samtalet och än en gång lyssna på hennes tjat, före jag, förhoppningsvis , säger nej.

Än är det inte jul

Idag är det vinmässa i Trollhättan!
Igår var det kräftskiva på jobbet.

Svärföräldrarna som brukar vara med att fixa mässan, har det lite lugnare i år. Det märks. För sent igår kom det ett sms till U om att det ville beskåda vår juldekoration. Och det kan man ju förstå. För det är världens lustigaste. Utöver lite julljus i trädgården som ska upp om en månad, ska vi ha en julrelaterad pryl här hemma. En stor, dyrt pjäs, köpt på självaste Harrods mitt i London.

Den är inte framplockad än. Men eftersom svärföräldrarna inte kan vänta till jul, så tog vi fram den stora kartongen, tog även fram en liten katt att jämföra storleken med. Se och njut!

Någon mer än vi som tänker på " A nightmare before christmas"?

Tradera

Det mesta går att sälja på Tradera. Och tack vare maniska människor, fast min raka motsats, så lyckas jag sälja saker som ingen borde köpa.

Det hela är egentligen räddningen på min ekonomi. När jag upptäckte hur fasansfullt kul det är att sälja grejer, så slog mitt beroendebeteende till för fulla muggar. Jag inte bara gillar att se hur auktionerna stiger, jag älskar det!

Så från att sälja parfymer jag fått och aldrig använt, så började jag fynda på Netto, Freeport, marknader och outlets av olika slag. Detta var två eller kanske tre flugor i en smäll. Jag får shoppa, jag tjänar pengar eftersom varorna i regel går för mer än det dubbla på Tradera och slutligen, jag har vansinnigt kul och en fritidsaktivitet!

Det underliga är Traderapoesin, som är ett kapitel i sig. Folk brukar varna för Vogonpoesi " Åh, mina fläskiga fontaneller osv osv". Värre är det, som min god vän J, poängterade med Traderavarianten. Lyckades sälja en kjol idag, som gör dig "vintersexig". Ett måste va?
Eller varför inte "Underbart lyxpaket i rosa" eller kanske " Piercing för synth/ goth/ punk/ rock och indie? Betyder det att den passar för alla eller ingen?



Vintersexigheten lyser som en supernova när man ser på kjolen!

Hurra, alla dör!

Idag har jag gjort två bra saker:

1. Jag har varit på silversmidarkurs del 2, och skapat en hemlig present och en Dalek. Ulf fick Daleken i jubileumspresent. Normala människor firar att de har varit ihop si och så lång tid, vi firar att jag bott här i ett år. De två anledningarna till detta är att vi dels inte minns när vi blev ett par, och dels vill jag ha presenter. Ulf fick en Dalek i äkta silver. Jag väntar fortfarande med spänning på min present. Men han bjöd på fluffiga muffins igår, och bytte däcken på min bil idag, så om det inte vore för att jag gillar presenter, hade det nästan blivit jämt ändå.



Och en bild på originalet för de som inte är lika frälsta som vi!!


2. Jag har läst ut Hamlet. Och till min stora förvåning var den riktigt bra! De första 50 sidorna ÄR sega. Men när jag läst förbi dem, blev jag liggandes i badkaret och skvalpade vidare i 100 sidor. Och nu är boken slut och alla är döda. jag gillar äkta tragedier, ju sorgligare och mer oväntat, ju bättre. För er kännedom som är dumma nog att inte läsa Hamlet , ( Ni andra har insett att det måste vara ett förträffligt verk, som bara måste läsas, ja, läs då inte vidare här.) så dör alla. Och dessutom så hållar han i döskallen på en kykogård och säger "Usch fy" när han luktar på den, och inget smetigt om "att vara eller ïcke vara".
( Det säger han flera månader före kyrkogårdsakten, i ett mysigt rum på slottet, och inte i närheten av likdelar i allmänhet, döskallar i synnerhet.)

På bilden ser man när Hamlet hugger ihjäl sin farbror kungen ett slag efter att hans älskade Ofelia dött, precis efter att hans mamma drottningen dött och strax före att han själv kolar vippen.